tisdag 23 december 2008

Julafton med varma vindar


Tro mig eller ej, detta aer den moerkaste dagen hittills. Himlen aer blygraa och det kan till och med vara laege foer ett par ljus. Aaskan hoers i bakgrunden och Kjell har dagen till aera rakat sig och ser inte ut som en velour-snubbe fraan 70-talet laengre. Det floeg precis en vit faagel genom vaart friluftskontor daer jag sitter och kanske kan man likna den vid en fredsduva - passar ju bra i juletider. Ibland naer alla aer lediga haer kaenns det som vi befinner oss paa en oede oe haer uppe paa berget. Jag har foersoekt juldekorera haer men vet inte riktigt var jag skall saetta julgransbelysningen som vi har. Lite tomtar har vi satt upp. Igaar var vi och koepte mer salt till poolen som vi vill skall vara i toppskick naer vaara anhoeriga och broellopsparet kommer hit. De gifter sig vid poolen - en svart praest viger och sedan firar man med dans och saang.Vi koepte 500 kilo salt i 50-kilos saeckar saa Kjell fick en bra traening naer han bar ner allt fraan bilen till poolen med hjaelp av Franz.Vi handlade lite mat i Vivo som aer den naermaste bebodda orten en bit fraan Alldays mot Polekwane. God Jul paa Er alla som laeser vaar blogg - tack foer att ni haenger med - Aet rikligt med haart broed och pepparkakor naagot som vi laengtar efter haer. Vi skall i alla fall aeta lite sill och potatis, kokt skinka har vi koept som faar tjaena som julskinka. Nu aaskar det igen - Kanske faar vi en blixtrande jul. Kjell fixar med poolen och kanske klarnar det uppa aendaa. Bild fraan terassen. Kort juldikt foeljer:
Namnsdag paa julafton hela ditt liv
Var haelsad skoena Christmas Eve!
Julkul och strul!
Kjellotina

måndag 22 december 2008

Paa tal om skorpioner ...


Det haender saa mycket haer hela tiden saa man hinner inte med att beraaetta allt.
En maandagsmorgon foer ett par veckor sen kom Norman o sa att Lorens faatt ett skorpionbett paa fredagen och maadde inte bra och ville aaka med oss till Musina.
Foerskraeckta oever att vi inte faatt hoera detta tidigare koerde vi ivaeg med Lorens som halvlaag i baksaetet, kallsvettig och maadde daaligt. Vi gick foerst till laekarstationen daer vi kom in direkt - daer fick han en foersta motgiftsbehandling. Han remitterades till sjukhuset och daer sa dom att han hade andningssvaarigheter och han blev inlagd foer en riktig sprut-, och dropp-behandling. Laekarna sa att han skulle ha kommit direkt efter bettet.Att ta med skorpionen aer ocksaa tillraadligt daa det finns saa maanga olika sorter. Vi utraettade aerenden och var oevertygade om att han skulle faa stanna oever natten aatminstone. Naer vi kom koerande paa sjukhusomraadet,tre timmar senare, foer att kolla med laekarna, traeffade vi Lorens som sa att han maadde alldeles utmaerkt och inte behoevde mer sjukhusvaard. Vi koerde hem och dan efter var Lorens i jobb igen. Vid naestkommande personalmoete talade vi om vikten att ta tag i skador- och bett direkt och jag kom osoekt att taenka paa mitt oegonbryn som syddes med 5 stygn - jag fick ocksaa bassning av dokorn foer att jag kom foer sent. Men det var en baggis jaemfoert med ett skorpion-bett.Bilden visar ett av gaestrumen.

söndag 21 december 2008

ooenskad gaest


Idag har vi haft storstaedning och bilden visar ett litet exempel paa vad man kan stoeta pa har nar man lyfter pa i det har fallet en kameravaeska av skinn. Den har lilla krabaten fick en sista chans att medverka pa bild innan den foerpassades till evigheten. Vi maeste vara mkt foersiktiga, att bara koera ner en hand i en laada ar
t ex inte att taenka pa. Varje roerelse o steg boer vara genomtaenkt. Vi har ju tidigare berattat om att man kan bli riktigt daalig av att fa smaka pa den daer gadden.

lördag 20 december 2008

Shoppingtur och julledighet


Julledigheten boerjade foer vaara anstaellda redan i gaar.Alla fick sina loener och nu handlade det om att handla infoer julen.Det aer bara Kjell och Lucas som har koerkort saa 10 personer foeljde med oss till Macado = Louis Trichard 36 mil tur o retur, dit vi skulle foer att inhandla lite smaatt o gott till poolen. Till Alldays var vi 14. Daer hoppade 2 av och resten fortsatte med oss. Vaar Nissan stdsjeep med litet flak var verkligen oeverlastad. Paa vaegen blev vi stoppade av polisen och jag var oevertygad om att i skulle faa hoera att vi var oeverlastade. Polisen var en riktig filosof som sade att vi foeds nakna och vi doer nakna och i mellantiden skall vi haalla oss nyktra och inte skapa braak eller slaass. Inte vara ute paa vaegarna onyktra. Vi var visserligen maanga i bilen och maaste koera lungt - vilket vi lovade. Kjell slapp visa koerkort och vi fortsatte till en saltgruva - daer vi koepte 50 kilo salt till poolen foer 45 Rand -mycket billigt. Jag sade att man blir viril av att sitta paa salt och killarna satte sig tillraetta och saag noejda ut. Inne i bilen hade vi tre fruar till anstaellda som skickade sina kvinnor att julhandla. Vi ankom vid 11-tiden och bsestaemde tid och plats foer hemfaerd till klocken 14.00. Naer jag saag vad folk hade storhandlat blev jag foerskraeckt och undrade hur vi skulle faa plats med allt.Det gick bra foer de var helt fantastiska paa att packa grejerna och det paaminde om en reklamfilm foer hur mycket det faktiskt faar plats egentligen i en liten Nissan Micra om man anstraenger sig.12 personer 50 kilo salt samt julinkoep foer samtliga tog vaar Nissan Bucky hem till Alldays daer de flesta steg av foer att fortsaetta sin julledighet. Kjell o jag kom hem klockan halv 8 paa kvaellen efter att ha varit igaang sen 5 paa morgonen. En laang men haendelserik dags faerd mot natt. Vi kom hem till det haer huset och hundarna som Lucas skoett om blev jaetteglada att se oss igen.
vi hoers
kjellotina

fredag 19 december 2008

Polokwane - känn dig säker!


Vi var i Polekwane i onsdags och hämtade medicin samt en spis som varit på lagning. Jag var o klippte mig och läste daa att Polokwane betyder, ¨känn dig säker¨på Nord-Sohto. Då vi tog ut mycket kontanter för löner - kändes ju det betryggande. Vi försökte också betala ett alkoholtillstånd på 500 rand. Vi fick fakturan av några tjänstemän som var på väg till oss på ranchen men kört vilse, Kjell upptäckte att det inte fanns varken adress eller telefonnummer till myndigheten ifaaga och inget kontonummer att betala till. När vi fått klart för oss att det var seriöst genom att prata med vår revisor betydde det att vi måste åka till SARS - sagt o gjort, Vi var ju ändå i polekwane. Kjell åkte och blev hänvisad och hänvisad och det var alltid fel avdelning och adress. Vi bad revisorn om hjälp - men han fixade det inte heller.Snacka om obegripligheter. Kjell börjar tycka att den svenska byråkratin är en västanfläkt mot sydafrikas gigantiska byråkrati-orkan. Kjell var på 3 adresser och flera avdelningar och till slut gick vi till polisen för att få hjälp, där kom vi in till chefen som hänvisade tillbaka till där vi redan varit och försökt. Ett fall för en privat-deckare att hitta rätt i denna alkohol-härva. Vi får böta om vi inte betalar före den 31 december men ingen vet till vem vi ska erlägga avgiften. Vi får väl dricka utan tillstånd. Det har man ju gjort i unga år. Kjell sköter om poolen och samtliga anställda har julledighet. Vi åkte till Macado igår med bilen full med anställda eller deras fruar som skulle julhandla - men det blir en annan historia. Bilden visar poolen i en ny vinkel,
Hej Tomtegubbar slår i glasen!

måndag 15 december 2008

Mapungubwe by night


25000 hektar ar storleken pa ranchen och inget annat! Bilden visar Mapungubwe by night under besoeket av Tony och Lea!

Two beuties in the pool


Vi hade besoek av Tony och Lea fran Nathal som ska jobba med marknadsfoering for avstyckning av delar av ranchen som kommer att saeljas som tomter. Totalt ar ranchen pa ca 2500 hektar sa det finns en del att ta av!
Tina o Lea tog ett kvallsdopp i den upplysta poolen och en professionell fotograt som Tony missar forstas inte ett sadant tillfalle.

Poolkunskap

l lördags hade vi undervisning om hur man sköter en pool.Vår ser för bedrövlig ut just nu. Norman - är egentligen ansvarig för poolen - men vi vill också lära oss. Det visar sig vara en hel vetenskap. Här kommer vattnet från ett borrhål och innehåller ovanligt mycket mineraler. Får vi bara ordning på salthalt,PH-värde,klor mm så får vi nog klart och fint vatten igen. En pool-specialist var här och lärde oss veta pool. Vi vill ju gärna ta ett ljuvligt julbad i rätt balanserat vatten. Dessutom kommer ju våra familjer hit den 27 december och vill bada. Vi åker med dem till Kapstaden den andra för några dagar. Det ser vi verkligen fram emot. Idag är Telkom här och uppgraderar våra sattelit-telefoner. För tillfället verkar det som en nedgradering för de funkar inte och de har svårt att få igång dem. Det är bara att hålla tummarna. Poolbild kommer inom kort.
Ha så kul i jul
kjellotina

söndag 14 december 2008

Schack matt


Vi sitter i landskapskontoret- det aer soendag - och tyst och lugnt - vi hoer bara faagelkvitter. Det aer skugga haer och hundarna trivs med att ligga paa kontoret i skuggan. Kjell sitter o laeser. Alla aer lediga och vi aer helt ensamma foer en gaang skull. Aeven Flora o Jane i koeket har tagit ledigt och varit borta i snart 14 dar. Take Sure vaar konstnaersvaen fraan Zimbabwe tog hit ett par andra traesnidare foer att goera ett schackspel i jaetteformat Leif tyckte det skulle vara trevligt att kunna spela schack haer. Admire och Jabu jobbade med Take Sure i cirka 14 dar. De arbetade i leadwood som aer ett mycket gammalt traedslag - ofta tusentals aar. Det aer tungt och de haer killarna aer saa skickliga saa de hugger och skaer ut ansikten ur ett taestycke. De maalade schackrutorna och naer alla pjaeser var klara anvaende de sandpapper foer att goera dem mjuka och mindre kantiga. Daerefter maalade de pjaeserna och staellde upp dem paa de maalade schackbraedet. Vi betalade dem igaar och de gav sig hem till Zimbabwe. Take Sures lille son hade faatt kolera men blivit frisk igen efter behandling. En del saeljer vatten i Zimbabwe direkt fraan Limpopofloden och paastaar att det aer rent vatten. Vi varnade dem foer det och hoppas att de aer foersiktiga. Min dator med svensk text har faat vaermeslag eller liknande foer naer jag skriver saa blir det helt andra bokstaever o siffror aen de som aer markerade paa mitt tangentbord. Vi har ju haft enorma problem med att komma in paa naetet - saa vi faar vara glada att DET funkar igen nu.I gaar paa Lucia satt vi ute paa kvaellen och aat marinerad kyckling med raastekt potatis och groensaker och drack vin. Det var 25 grader varmt klockan 20.00 och behovet av varm gloegg, pepparkakor och stearinljus var inte oeverhaengande. Paa bilden ser Ni vaara duktiga carvers och deras verk.

fredag 12 december 2008

Äntligen på nätet igen


Vi har varit avskurna från yttervärlden en lång tid nu fast livet här upphör inte för det. Vi var på väg till Zimbabwe igen för en vecka sedan för att hämta Trusts mamma som mådde dåligt och behövde läkarhjälp. Fel på bilen gjorde att vi skickade Trust med en chaufför - en kvinnlig svart sådan som verkade mer matcho än den värsta testestoronstinne hanne du kan tänka dig. Hon hade en halv guldtand som glimmade mitt i överkäken och tuggade tuggummi så det hördes lång väg. Lite John Wayne över henne fast med stora tuttar -om man nu kan tänka sig det. Vi lyckades pruta tusen Rand på priset men hon tjänar nog bra med pengar på att frakta folk fram o tillbaka till Zim som hon kallade Zimbabwe för.Vi kände att Trust med moder skulle vara i trygga händer.Själva fick vi ta det lugnt hem från Messina för att nästa dag åka tillbaka till Messina o hjälpa dem hos doktorn. Vi hade ett stort lass med millimill med oss tillbaka som anställda får varje månad som em del av lönen. Nu i december får alla dubbel lön som en extra julbonus. Det får alla syfafrikaner. Det känns konstigt att det är jul snart med 30 graders värme. Julstämningen har svårt att infinna sig. Här behövs inga stearinljus. Igår lagade jag mat åt en gäst som bestämmer hur många elefanttillstånd vi får nästa år och även leopard. En viktig person för oss, Jag lagade kudu i grönsaker en svensk variant med ris istället för millimill. Det gick ned o Norman sa: Christina kan inte laga sydafrikanskt - men det blir gott ändå. Det tog jag som en komplimang. Bilden visar Kjell i landsskapskontoret
Bjällerklang på er,
Kjellotina

torsdag 4 december 2008

Gaa direkt i faengelse utan att passera gaa


Kommnikationen med yttervaerlden har varit avbruten - min dator med svensk text aer paa oeversyn och vi har haft Telkom haer i tvaa omgaangar foer att fixa vaart Spacestream kontor. Naer alla faatt loen ville de aaka med oss till Macado dit vi skulle med hundarna foer att blaasa ut Gurlis oeron. Vi hade hela bilen och lastflaket fullt med hundar och anstaellda som ville shoppa. Vael daer gick vi till veterinaeren och laemnade av de koepsugna i centrum. Vi laemnade baada hundarna hos veterinaeren eftersom Gurli skulle soevas saa fick lillen fick en egen box att rumstera i medan vi aakte foer att utraetta aerenden. Ploetsligt doek Norman upp och stoppade oss paa vaegen och beraettade att tvaa av vaara killar var tagna av polisen och satt i faengelse. Vi fraagade varfoer och fick daa veta att de hade lite jaernskrot som de ville saelja till en skrothandlare. Polisen hade sett dem komma o baera paa en tung bag och burat in dem direkt i tron att de stulit. Vi foeljde med Norman till faengelset och paa gaarden stod tvaa olyckliga killar som skulle faa stanna till paa maandag foer raettegaang. Detta var en fredag. Vi sa till polisen att vi var arbetsgivare och att de inte stulit detta utan faatt lov av oss att saelja. Eftersom vi var vita ifragasatte polisen inte vad vi saa och bad inte ens om namn. De fick gaa direkt baade Isaak och Lorens. Vaart ord raeckte alltsaa vilket Kjell o jag blev upproerda oever. Taenk vad faergen har betydelse fortfarande i Sydafrika. Inga vita skulle bli haffade av polisen foer att de slaepade omkring med en tung vaeska. Naer vi kom ut fraan faengelset bad vi foer saekerhets skull att faa titta i deras vaeska och mycket riktigt daer fanns ingenting av vaerde utan endast lite jaernskrot och naagra koppartraadar som de hittat och ville faa en slant foer. De fick ett par hundra Rand foer skroten och det slutade i skratt. Jag kommer osoekt att taenka paa en rubrik i en svensk dagstidning efter att den sydafrikanska hjaertkirurgen Bernard opererat in ett hjarta fraan en svart person i en vit sydafrikan. Det var den foersta hjaerttransplantationen som skedde. Tidningen skrev: "Ett svart hjarta aer lika roett som ett vitt". En klassisk rubrik. Jag fick inte ta naan bild i faengelet men men det haer aer poliser som vi hjaelpte loss naer de fastnat med bilen paa en av sandvaegarna pa ranchen

onsdag 26 november 2008

Landskapskontor istället för kontorslandskap



Nu sitter vi o jobbar i nya kontoret och vinden blåser så att vi måste hålla i alla papper så att de inte blåser bort. Kjell sitter o räknar pengar för lönerna som sedan skall ned i kuvert och lämnas till alla i morgon kväll. Själv har jag ringt ett antal personer som jag behöver få tag på men misslyckats. Därför tar jag en liten paus och bloggar i stället. Vårt kontor består av en vägg och tre helt öppna sidor och ett grästak - som förhoppningsvis inte läcker längre. Vi har stenar som ligger över papper för att de inte skall blåsa bort. Hundarna gillar att ligga här i kontoret eftersom det faktiskt är relativt svalt och skugga som taket ger oss. Kjell sprang just upp och jagade några flyende papper. Vi var rädda att solen skulle ligga på på eftermiddagen men nu är klockan här fyra och solen lyser fortfarande inte in i vårt landskapskontor. Vi måste täcka över alla våra datatekniska prylar när vi befarar regn. Vi har regnskydd som vi lägger på om kvällarna för säkerhets skull. När vi sitter här hör vi fågelkvitter och andra ljud från bushen. Vi sitter med ryggen åt vår enda vägg så vi har fin utsikt åt tre håll- Face mountain, swimmingpoolen och dammen. Det finns definitivt inte ett till sånt här kontor att uppbringa. Det är unikt.

Vägarbete - Kjell såg ut som en cementstod



Igår jobbade Kjell med nya vägen som vi håller på att bygga från grinden till huset. Han började klockan 07.00 på morgonnen och tog en lunchpaus mellan 12.30 - 14.30. Ponera att det var 30 grader i skuggan. När han kom hem för lunch pausen var han täckt av cement. Jag föreslog att han skulle bryta där men inte - han fortsatte ända till dagens slut klockn 17.00. Har man suttit och vänt papper på kommunen så är vägarbete i Afrika utan några tekniska hjälpmedel en tuff utmaning. Vi har också flyttat in i vårt nya kontor. Här är det skuggigt och blåser en hel del så det är riktigt skönt, särskilt på förmiddagen. En sak som vi märkt här är att när man ringer till ett företag eller statlig inrättning - så är dom väldigt vänliga och lovar att återkomma med besked - men dom gör inte det.Varje samtal inleds med frasen "How are you? - fine thank you, and how are you? Jag undrar vad som skulle hända om man sade. Jag mår jättedåligt, jag fick just besked av läkaren att jag bara har 14 dar kvar att leva, så nu får du lov att återkomma SNARAST. Från kontoret har jag utsikt över Face mountain-Poolen och dammen nedanför berget. På fredag är det så kallad lönehelg igen och vi skall till Macado/Louis Trichardt på återbesök hos veterinären med Gurli. Då kommer vi ha hela flaket fullt med folk som vill in till stan o göra av med pengar.
Vi skriver igen
kjellotina

måndag 24 november 2008

Macado eller Louis Trichardt - det är frågan

Idag åkte vi till Louis Trichardt - en stad 15 mil härifrån där vi aldrig tidigare varit. Vi åkte med vår mekaniker Louis som alltid hävdat att Louis Trichardt är en mycket trevlig stad. Efter aparteids fall har man döpt om staden till Macado, eftersom man inte vill ha det gamla boer-namnet kvar. En sak som man inte tänkt på är att ändra skyltar konsekvent så ibland står det Louis Trichardt och ibland Macado. Vet du inte sammanhanget så är förvirringen total. Vi var hos veterinären med hundarna. Gurli för öronen och Shangamira för ögonen - hon har fått en liten ögoninflammation. Väntetiderna här hos läkare eller veterinärer är så gott som obefintliga. Vi kom in direkt. Vi ringde i fredags och de sa - kom så tidigt ni kan. Vi skall tillbaka med Gurli redan på fredag. Vägen till Louis Trichardt alias Macado var otroligt vacker med höga berg och gröna dalar. Den vackraste väg vi åkt här i Sydafrika hittills och staden var också mycket ren, prydlig och välordnad och man såg ungefär lika mycket vita som svarta. Macado ser betydligt mer välmående ut än Musina, som för övrigt hette Messina tidigare, men Macado ligger heller inte på gränsen mot Zimbabwe. Hundarna åkte på flaket där dom inte kan hoppa av och Gurli älskar att sitta och låta vinden svepa runt sig. Shangamira är mest nyfiken på allt och blev riktigt trött efter alla upplevelser och somnade på hemvägen. De stora vägarna här i Sydafrika är spikraka och fantastiskt bra och så fort det blir gropar eller dylikt så är det vägarbetare där och fixar. Idag är det sol och varmt igen och det ser inte ut att bli regn igen. Vi bor fortfarande i Rondaveln medan vårt rum torkar ut efter översvämningen. Verkar omöjligt att lägga in en bild så vi får klara oss utan

lördag 22 november 2008

Taklagsfest


Taket på vårt nya kontor läcker - så nu har vi ett gäng som lägger plast under och gräs över och däröver ett tunt stålnät för att inte babianer skall kunna förstöra taket. Denna typ av tak kallas ¨Gras thatched roof¨ och är mycket vackert. Alla husen här på berget har den här typen av tak. Jag har visserligen inte sett några babianer här på berget men det finns massor i närheten. Vi har just fått upp en massa hyllor i källaren och håller nu på och plockar in allt vin i vinkällaren. Vi hittade 4 flaskor glögg - vilket kommer väl till pass i jul. Blir de klara idag skall Kjell o jag ha en privat liten taklagsfest - men jag tror de behöver morgondagen på sig. Två jobbar på taket och en kille kastar upp gräskärvar till dem. Det ser häftigt ut och går med en väldig fart. Idag lördag slutar alla 12.00 - så det är bara gräskillarna som är kvar här. Vi skall äta kyckling idag vilket skall bli gott bland allt vilt. Alla anställda som bor i hus som Leif byggt i närheten har kycklingar som springer rätt vilt. Kanske bör man därför också kalla kyckling här i Afrika för vilt-stek. Hundarna älskar Kjell och jag kallar honom för Dr Doolittle - ni vet han som var djurens vän. Dom följer honom vart han går. Jag lyckades faktiskt få in en bild - skam den som ger sig.
Kjellotina

Vanligt vatten är inte så bara

Det har varit svensk sommar, när den är som sämst i några dagar. Regn, regn och åter regn, och bara så där en 20 grader. Till och med hundarna anser att det är för blött för att vara ute. Men människorna här gillar regn och reagerar ungefär som vi gör när de första solstålarna dyker upp på vårkanten. Regn ger grönska och liv. Här har det som i ett trollslag blivit grönt. Alla träd som bara för ett par veckor sedan var utan löv och rätt livlösa är nu fulla med gröna blad och naturen har verkligen slagit ut i full blom. I går kväll upptäckte vi att det var full översvämning i vårt rum och vi blev tvungna att flytta upp i rondaveln- ett av gästhusen som är jättefint stort och med två badrum. Vi tog våra sängkläder, vårt pick och pack och hundarna med oss. I morse vid vårt morgonmöte klockan 07.00 fick vi höra att det berodde på att de fyllt i mer vatten i dammen. Lucas skrattade o sa att man kunde göra en inomhuspool av vårt rum - så ni kan förstå hur det såg ut. Vi tycker att det är bra att bo i stora huset även om sovrummet inte är så stort eftersom vi då har koll på vad som sker i huset och vi har nära till allt - och en massa utrymme utanför sovrummet i form av vardagsrum bibliotek etc. Gästrummen är jättefina och olika utformade allihop. De är verkligen fina. Vi får nog bo i rondaveln i några dar innan vårt rum torkar ut ordentligt, men ombyte förnöjer.
Hälsningar
kjellotina

onsdag 19 november 2008

Mirakelvalpen Shangamira


Shangamira återfunnen helt oskadd. Efter 2 och ett halvt dygn i bushen alldeles ensam - såg Lucas och Louis honom komma in genom grinden nere vid verkstan. De hade problem med att fånga in honom, han var rädd - men till slut lyckades de. Lucas ringde när vi var på väg till Polokwane i bil. Vi fick ett veritabelt glädjeutbrott i bilen och resan gick så mycket lättare. Vi har gått skallgång, Kjell har letat och teorierna har varit många. När vi kom tillbaka var vi nyfikna på hur han skulle reagera på oss. Han blev jätteglad - helt salig när vi kom. Glädjen var ömsesidig. Inatt sov han i vårt rum - som en stock hela natten. Han kan inte komma ut paa natten och han verkade lugn och trygg. Han kommer att sova hos oss hädanefter. Alla trodde att Shangamira var död. Jag drömde natten innan han kom tillbaka att jag var i Sverige och det kom en hund och hälsade på i Hälsingland o min syster Liliane frågade, vad är det för hund? Jag svarade, han kommer från Afrika. Shangamira, vår fina lilla valp - välkommen tillbaka - vi kommer att vaka över dig mer än någonsin.
Vi hörs!
kjellotina

tisdag 18 november 2008

Sorgeliga saker hända


I förrgår hade vi en riktig storm och innan vi gick o la oss så tittade vi till hundarna Gurli och Shangamira i biblioteket där de sover tillsammans om nätterna. Stormen hade bedarrat en smula. Allt var lugnt och vi gick själva o la oss för att sova. Vid ettiden på natten vaknade vi av ett hundskrik och ett liv med hundskall och Kjell rusade ut och såg en hund försvinna genom tältduken. Vi tror det var Lucas hund som hade kommit hit på natten och tagit sig in i huset. Eftersom det bara är tältduk så går det att ta sig in. Gurli var den som skällde och vi upptäckte snart att vår lilla valp Shangamira var försvunnen. Vad hade egentligen hänt? Kjell tog en lykta och gick genast ut och letade och jag gick igenom hela huset minitiöst för att se om han möjligtvis gömde sig någonstans. Vi sov inte mer den natten och på morgonen hittade Lucas leopardspår nere vid grillplatsen. Kunde det vara en leopard som tagit vår lilla, fina valp? Eller sprang han iväg med Lucas hund och inte hittade hem. Alla anställda, inklusive Kjell har gått ''skallgång'' utan resultat Vi har vid flera tillfällen tidigare varit ute o gått med Shangamira utan koppel och han håller sig alltid bara cirke 5 meter från oss och kommer direkt när man ropar. Att han frivilligt skulle gett sig av mitt i natten verkar långsökt. Folket här verkar inte så förvånade. Det är nära mellan liv och död i Afrika. Vi hade fått en charmig kompis som var lekfull och hade stora tassar och stora öron som ramlade både hit o dit när han sprang och lekte. Han bet i allt och tog våra skor. En underbart fin liten krabat som vi verkligen sörjer och saknar. Idag flyttade vi ner till vårt nya kontor och jag sitter här o skriver nu. Vi har nu varsin dator vilket underlättar betydligt. På den jag skriver på nu är det svenskt tangentbord vilket underlättar mycket Utsikten från nya kontoret är fantastisk och just nu hör jag fågelsång och allt har blivit grönt efter regnen. I morgon skall vi åka till Polekwane och uträtta en massa ärenden och dessutom ta med en kille till läkaren och hämta medicin åt två andra. Livet går vidare men detta var utan tvekan det värsta som vi varit med om hittills i Afrika.
Kjellotina

lördag 15 november 2008

Skorpionnoja

Igaar kvaell naer vi kom in efter middagen saa kraelade ett vaelskapt exemplar av skorpion paa golvet naagra meter utanfoer vaart rum. Tack och lov saa var inte valpen i taeten for en gaangs skull, eftersom han ska undersoeka allt som roer sig eller staar still. Naagra rappa slag med ett tillhygge forpassade odjuret till att snabbt bli en ex skorpion. Daerefter gjorde jag husesyn vilket ledde till att ytterligare ett exemplar, en liten ful rackare, fick laemna detta gjordeliv. Det aer regnet i veckan som gjort att insekter vaknat till liv och soeker sig in paa kvaellen mot ljuset och skorpionerna foeljer efter foedan. Annars aer dom ljusskygga individer.
Det inbjuder inte direkt att gaa barfota just nu och vi bekymrar oss foer alla djur vi har i huset, fraemst valpen. Skorpioner aer nattaktiva djur saa att det blir nog fortsatta husesyner fore saenggaaende framoever. Vi har i alla fall faatt vara i fred i vaart sovrum saa haer laangt.

fredag 14 november 2008

Avskedsfest foer vaara zimbabwier


Idag klockan 12 slutade naagra av de extraanstaellda som varit haer i oever ett aar och arbetat med att faerdigstaella hus och traedgaard. Unit har hjaelpt till en del i huset ocksaa och han har ett skratt - som aer saa smittande och som hoers vida omkring. Han aer alltid glad och har varit en stor tilgaang foer staemningen . Daer Unit aer skrattar alla i naerheten. Alex aer lite mer allvarlig men mycket duktig paa att konstruera och bygga. Franz aer en djuping som gaerna pratar om att livet och att ta vara paa det som aer bra just nu. Kjell foereslog en liten lunch med dem i form av naagra smoergaasar, oel och dricka . Vi satte oss framfoer ett av gaesthusen och Kjell tog med loenekuverten med slutloenen. Trots att de haer killarna inte har naat jobb - utan alla aaker hem till Zimbabwe i morgon och en osaeker framtid - saa var staemningen positiv. De gillade att arbeta haer och tyckte de haft en bra tid. Franz sjoeng en visa paa begaeran och Unit tog upp ett av sina beroemda skratt i vilket alla deltog. Vad vi beundrar hos maenniskor haer aer att de lever i nuet och inte i det foerflutna eller i framtiden - som vi ofta goer i Sverige. Vi oroar oss ofta foer saker som oever huvud taget aldrig intraeffar. Lev haer o nu - tids nog har framtiden hunnit i fatt oss. Paa bilden sitter Franz, Unit i skjorta bredvid och Alex laengst ut till hoeger. Norman som aer huschef staar aat vaenster och bredvid honom Paul som ocksaa aer fast anstaelld. Titta paa bordet daer ligger loenekuverten o vaentar. Norman delar slutligen ut dem och vi oenskar vaara Zimbabwe vaenner lycka till i framtiden.

torsdag 13 november 2008

Tor i farten med sin hammare


Jag har aldrig upplevt saa kraftiga aaskvaeder som det varit de tvaa senaste dagarna. Blixt och dunder - blaast o regn. Idag foersvann elen naagra timmar paa eftermidddagen och det gick inte att ringa. Alla saeger att nu efter regnet saa kommer det att bli groent och fint och naturen vaknar och straecker ut sina tentakler. Det betyder mycket. Det finns ett traed haer som heter Mopane och efter regnet saa kommer det att krylla av larver i dessa traed. De som bor haer plockar larverna och grillar dem och paastaar att det smakar mycket bra. Rena laeckerheten! Hela hinkar -tar de hand om - ungefaer som vi plockar lingon. Foer mig gaar nog graensen daer. Krokodil var riktigt gott men grillade larver tror jag inte att jag vill ha mellan taenderna. Vi brukar saega hemma att elraekningarna aer svaara att tyda. Haer aer dom totalt obegripliga och Kjell svettas oever att allt tar saan tid och att man blir kopplad fraan den ena till den andra och aldrig faar naagra ordentliga svar. Det aer vaeldigt mycket matcho haer i bushen. Att vara Professional Hunter aer detsamma som att gaa omkring i naan tuff hatt, ha vandringskaengor paa sig, kommunikationsradio och ett vapen. Alla aer vita, vaeltraenade muskelknippen utom vaar Lucas som aer den enda svarta PH som finns i hela Norra Transvaal. PH skall kunna allt om bushen, djuren, traeden, insekterna och kunna spaara och skjuta. De ska ocksaa kunna laga mat och oevernatta i buschen tillsammans med jagande eller safarigaester. Ett uttryck haer aer: Afrika aer ingenting foer fegisar. Jag, Tina kaenner mig ibland lite smaafeg men Kjell har boerjat anlaegga skaegg och jag tycker nog att han har faatt lite mer matchostuk. Paa bilden Lucas framfoer grinden till Kruidfontein - en av rancherna som tillhoer Mapungubwe Game Reserve.
Paa aaterskrivande
Kjellotina (idag mest Tina)

tisdag 11 november 2008

Naer demokratin aer totalt ur spel


Igaar aakte vi till Musina med Eliza och Franz som skulle till doktorn och med Trust som kommer fraan Zimbabwe och behoevde foernya sitt arbetstillstaand i Sydafrika. Vi laemnade av sjuklingarna och fortsatte till graensen. Trust skulle gaa oever till Beit Bridge i Zimbabwe ett par timmar och sedan komma tillbaka. Vi skulle traeffa henne paa parkeringen foer att naagon av oss skulle skulle foelja henne till immigrations- myndigheten och presentera ett papper fraan arbetsgivaren som sa att vi har henne anstaelld. Sjaelv skulle hon ha med sig alla gamla arbetstillstaand och sin ID-bok. Vi utraettade en massa aerenden, haemtade dem som varit hos doktorn och aakte tillbaka till graensen mot Zimbabwe foer att hjaelpa henne med tillstaandet. Jag, Tina tog papperet och foeljde med henne. Koen var ungefaer 600 meter med folk som ville ha sitt arbetstillstaand i Sydafrika foernyat eller soeka ett foersta tillstaand. Efter drygt tvaa timmar i koen lyckades vi ta en genvaeg och naer vi vael var framme vid disken och jag sa att hon arbetade foer oss och visade mitt arbetsgivarbevis gick det ganska fort. Naer jag stod i koen och kaende mig lite svenskt irriterad paa att det gick saa laangsamt - saag jag mig omkring paa alla svarta som vaentade taalmodigt och taenkte. Tina, det haer aer nog en nyttig upplevelse foer att du skall foerstaa hur jobbigt det aer att komma fraan ett land som man maaste fly fraan foer att oeverleva. Jag tittade in i maanga oroliga oegon och pratade med en man som sa. "Dom som aer haer aer dom starka som inte ger upp -utan foersoeker och ibland faar arbetstillstaand. Sydafrika har ju ocksaa arbetsloeshet och vill inte slaeppa in foer maanga saa en hel del tar sig oever graensen olagligt". Naer vi gick daerifraan saa tryckte Trust min hand och tackade foer att jag hade vaentat saa laenge med henne i koen foer att faa hennes arbetstillstaand foerlaengt i 6 maanader. Ingen laangsiktig trygghet men hon har jobbat hos oss naagra aar och det aer betydligt laettare att foerlaenga ett tillstaand aen att soeka ett nytt. Paa hemvaegen hoell vi paa att krocka med en stor kudutjur med enorma horn, som var paa vaeg oever den stora landsvaegen. Vi aakte klockan nio paa morgonen - efter att ha haft styrelsemoete mellan 07.00 -08.30. Vi kom hem klockan halv aatta paa kvaellen. Det var verkligen "laang dags faerd mot natt"! Vi hade koert hela 38 mil. Paa bilden affaeren i Beitbridge Zimbabwe daer vi besoekte Take Sure. Haer finns i stort sett bara cigaretter och kex och naagra kolsyrade drycker.
Vi hoeres!
Kjellotina

söndag 9 november 2008

I demokratins namn


Idag har vi skjutsat flera anstaellda till valkontoret daer man registrerar sig foer att roesta i valet som kommer att gaa av stapeln i mitten paa april naesta aar. Valkontoret aer vid polisstationen vid Pontdrift saa daer en mil haerifraan. Det aer ocksaa graensstationen mot Botswana. Man maaste ha sin ID-bok med sig foer att komma med i roestlaengderna. Vi trodde det skulle ta laang tid men det gick fort. Hela proceduren verkar mycket vaelordnad. Det var foersta gaangen vi tog med Shangamira paa flaket paa bilen. Gurli aer alltid med och kaenner paa sig naer vi ska aaka naanstans och kommer direkt springande. Shangamira haenger hela tiden efter Gurli som har ett stort taalamod och bara saeger ifraan naer hon tycker att valpen gaar foer laangt i sin kaervaenlighet. Vaedret aer som mulen svensk sommardag med lite extra blaast och jag har baade laangbyxor o troeja paa mig foer en gaang skull. Kjell och Norman har just faellt ned vaara plast-gardiner som aer det enda som skiljer oss och naturen aat eftersom vi inte har naagra foenster. Dom faeller vi ned naer det aer risk foer ovaeder. Paa bilden haaller Gurli ett vakande oega oever Shangamira.
Katterna fraeser aat Shangamira och har respekt foer varann men verkar acceptera varandras naervaro.
Haelsar
Kjellotina

lördag 8 november 2008

Shangamira -vaar nya ridgeback valp


Shangamira betyder konung och Leif hade med honom hit naer han kom den 2 november. Han aer 8 veckor och mycket lekfull. Gurli vaar tik paa 11 aar tar honom med en nypa salt men saeger ifraan om han blir foer jobbig. Han foelger ofta Gurli som en skugga men tycker att hon aer lite trist som inte vill leka. En morgon tog Shangamira Kjells springskor som han staellt utanfoer. Vi hittade dom paa tvaa olika platser, fortfarande, tack o lov i springbart skick. Igaar regnade det och stormade ganska kraftigt och idag aer det kallt med vaara maatt maett bara 20 grader. Carl fraan Sverige - han som jobbade haer tidigare, i fyra hela aar- har varit haer naagra dagar ocksaa . Han har kunnat foerklara en del av de mysterium i administrationen som vi undrat oever. Idag har vi aetit sillunch. Leif hade med sig sill, graeddfil och graesloek fraan Sverige samt Vaesterbotten ost och haart broed. Vi tog ocksaa en snaps. Det kaendes ungefaer som svensk midsommar och smakade mycket bra. Vaart kontor blir mer och mer faerdigt och vi hoppas kunna flytta in naesta vecka. Paa bilden Kjell med Shangamira.
Vi hoers igen
Kjellotina

lördag 1 november 2008

Vaarvindar friska - med lite regn


Igaar kvaell satt vi ute och tittade paa ett fantastiskt skaadespel naer det blixtrade paa mycket laangt haall. Himlen lystes upp av blixtrar, saa man saag hela dammen fast det egentligen var kolmoerkt.Vi upptaeckte att aaskan och mullret kom naermare och naermare. Vi har inga foenster haer utan interioer och exterioer gaar i ett - saa att saega. Naer det blaaser och regnar faeller vi ned en tjock taeltduk med foenster paa som skall skydda. Den faests i golvet med hakar. Igaar kvaell och natt uptaeckte vi hur starka naturens krafter aer. Faestena blev som plockepin och blixtlaasen i taeltduken aakte upp. Koeket drabbades vaerst - kryddhyllan som aer kraftig aakte i golvet liksom olja vinaeger och kokboecker med mycket mer. Detta innebar krossat glas och en enorm roera. Kjell o jag sprang runt o flyttade in saker mot vaeggen foer att de inte skulle bli foerstoerda. Detta laer bara vara en foersmak av vad som kan komma. Vi foersoekte sova men det var svaart - Vaart rum har baade foenster och vaeggar och vi aer skyddade daer. Det blixtrade o dundrade och smaellde hela natten. Idag aer det sol igen och varmt och inga moln saa laangt oegat naar. Baade Gurli och vaar katt som vi kallar foer graaben blev raedda. Men inte "Pain in the ass" hon foersoekte hjaelpa Kjell att faesta de hakar som gaatt upp. Jag lyste med ficklampan men Kjell var den som definitivt var lugnast och mest systematisk.Paa bilden dammen nedanfoer oss och hur den lystes upp av blixtarna. I morse trodde vi att elen skulle vara borta. Men jag kommer till och med in paa naetat. Vaerre aer det med vattnet - det tycks ha foersvunnit under natten.
Vi hoers igen
Kjellotina

fredag 31 oktober 2008

Vaart kontor blir snart klart


Idag aer det ganska lugnt haer. Lucas och Norman aer baada paa begravning. Det aer mycket viktigt att naervara ocksaa paa avlaegsna slaektingars begravningar, annars blir det mummel i slaektleden aeven om man inte traeffats paa aaratal, suckade Lucas. Vi har folk haer som jobbar med vaart friluftskontor och kanske kan vi flytta in om naagon vecka. Leif kommer paa Soendag med en liten valp, en Rhodesian Ridgeback -en liten kille. Det skall bli spaennande o se hur vaar Gurli reagerar. Hon blir ju naestan som mormor med sina 11 aar paa nacken. Idag kaenns det verkligen som vaatvarmt omslag med 36 grader i skuggan. Kjell tog foer foersta gaangen haer en siesta paa en timme. Vi har luftkonditionering i vaart rum saa det aer svalkande att komma in daer. Om man har ett aerende till naagon granne saa aer det laempligast att komma tidigt paa morgonen eller sent paa eftermiddagen. Mellan 13.30 - 16.00 har de flesta siesta. Daa ringer man inte heller. Alla laegger sig tidigt och gaar upp vid 5-6-tiden paa morgonen - saerskilt nu naer sommaren naermar sig. Alla vill ha regn baade maenniskor, natur och djur. Ikvaell skall vi aeta marinerad kudu med stekt potatis och sallad. Kanske festar vi paa en flaska roett ocksaa. Haer laeggs taket paa vaart blivande kontor. Trevlig helg oenskar
Kjellotina

torsdag 30 oktober 2008

Musina - en smaeltdegel


I morse aakte vi till Musina 12 mil haerifraan foer att gaa till vetrinaeren med Gurli - som har problem med oeronen. En extraanstaelld Zimbabwier foeljde med foer att gaa till doktorn - han hade stora problem med ryggslutet och ena benet. Norman som aer huschef foeljde ocksaa med foer att ordna med en begravning. Veterinaerbesoeket gick fort och vi fick medicin baade rengoerande, inflammationshaemmande och pencillin. Hoppas det hjaelper. Paa vaegen stoette vi paa ett gaeng babianer som ser ut som de aer ute o liftar ungefaer men vi tar over huvud taget inte upp liftare. I Musina aer det alltid fullt med folk fraan Zimbabwe och maanga letar i soptunnor efter mat eller flaskor som de kan panta. Man keanner sig skaemmigt priviligierad naer man glider in med sin bil. Vi gaar paa banken daer och det aer viktigt att haalla i pengarna och ha stenkoll hela tiden. Idag stoette vi paa en riktig trashank en kille paa 12 som var albino - vi gav honom 20 rand foer att han vaktat bilen. Man foerstaar vidden av katastrofen i Zimbabwe naer man ser allt paa naera haall. Vi har och har haft maanga extraanstaellda haer fraan Zimbabwe och de jobbar mycket haart gaena loerdag och soendag ocksaa foer att faa pengar att koepa hem mat till familjen som oftast aer kvar paa plats.Paa bilden en Zimbabwie familj som jobbar paa Sommerville. Mamman har med sin 12-aariga syster som barnvakt. Hon border ju gaa i skolan - men har det aendaa baettre haer.
Vi skrev ut bilder till dem och det uppskattades verkligen.
Vi skriver igen
KjelloTina

onsdag 29 oktober 2008

Tur att vi inte aer vegetarianer


Vilt aer vaar staendiga foeda haer och det aer olika typer av antiloper. Kudu, eland, impala aer vael de vanligaste och naer vi sjaelva gaar ned och tar naagot i frysen vet vi saellan vad det aer foer naagot. Koettet aer jaettegott men vi laengtar efter fisk och skaldjur o saa snart vi kommer in till stan aeter vi om moejligt - endera vegetariskt eller fisk. Tina tyckte att krokodil var en laeckerhet men Kjell var inte lika foertjust. Vi lagar vaart eget kaek och det kaenns bra. Naer vi har gaester haer eller Leif och Mariah aer haer lagar vaara damer i koeket maten. Det smakar alltid mycket bra. Haer finns det bredbar cheddar-ost paa glasburk som vi aldrig sett i Sverige. Dessutom en massa olika sorters faarost - som vi aldrig smakat foerut. Folket haer aeter en slags majsgroet som kallas milli-milli och den smakar absolut ingenting men innehaaller foermodligen en massa naeringsaemnen. Foerutom loen i pengar faar de en saeck majsmjoel och ett par kilo koett varje maanad. Det aer praktiskt - eftersom folk har laangt till affaeren. En av boerna haer hade maanga anstaellda till sina odlingar. Han betalade inte bara daaligt utan tog igen en stor del av loenen genom att ha en liten affaer foer de svarta anstaellda och tog bra betalt foer sina varor. De hade svaart att ta sig de 6 milen till Alldays utan fortskaffningsmedel. En svart kvinna som var lite av en entreprenoer oeppnade en affaer och hyrde lokal av en mer vaelvillig boer. Hon tar inga oeverpriser utan ser bara till att hennes lilla vaelbesoekta affaer gaar runt. Idag har vi aetit aegg, tomater, faarost, broed och lite kaviar till lunch. Frukten haer aer jaettegod och loeken aer fantastisk. Vinet aer baade billigt och gott. Vi har faat naagra reaktioner paa vaar blogg. Det aer jaettekul med feedback daa blir vi mer motiverade att skriva. Naer jag kommer fraan koeket har jag gaat ungefaer 25 steg daa jag kan saetta mig o vila i soffgruppen paa bilden. Kjell brukar sitta daer o spela gitarr ibland naer andan faller paa.
Vi hoeres

måndag 27 oktober 2008

Regnet kom aldrig - den haer gaangen- tyvaerr


Mulet, lite blaasigt bara 20 grader i naagra dar. Vi trodde paa regn men vi bedrog oss. Idag aer det maandag och 30 grader drygt. Jag har stegat huset fraan koeket som ligger i ena aenden till och med Leif och Mariahs rum i den andra. Jag kom upp i 118 steg vilket betyder omkring 100 meter med mina inte saerskilt laangbenta steg. Det aer alltsaa ganska stort men det finns bara tvaa sovrum Kjells o mitt och Leifs. De andra sovrummen ligger i gaesthusen alldeles bredvid och de aer 5 till antalet, men man kan bo ganska maanga haer foer det finns 3 rum med dubbla sovplatser. Paa maandaagar har vi alltid "styrelsemoete" med Lucas vaar PH, Norman som aer chef foer huset o saa Louis, vaar mekaniker, som ocksaa aer den ende vite anstaellda haer foreutom Kjell o jag foerstaas. Han paapekar alltid att han var en skrivning ifraan ingenjoersexamen - och han aer otroligt maangsidig och duktig. Moetena handlar om: Vad aer paa gaang, hugga traed, reparera bilar, se om vaegar o staket och vad behoever inhandlas.Vem goer vad och saa vidare. Skall vi ha gaester gaar vi igenom det. Just nu skjuter vaar dam sin andra elefant om hon nu lyckas. Det skall tydligen vara dubbel elefant-uppsaettning. En vattenledning sprack idag och Kjell var ute och hjaelpte till att reparera efter baesta foermaaga. Damerna i koeket Flora och Jane aer tvaa bastanta och bestaemda damer-som nog tycker att vi inkraektar paa deras revir lite naer vi lagar mat aat oss. Ibland undrar vi hur maanga laesare vi egentligen har eftersom vi faar saa faa kommentarer till vad vi skriver. Kanske eldar vi foer kraakorna? Det vore kul att veta vilka laesare vi egentligen har. Skicka gaerna en blaenkare paa Tinas privata mailadress som gaar direkt till oss christina.winner@telia.com. Naer jag vandrat omkring 95 steg passerar jag det som finns paa bilden. Notera Gurli vaar fina hund under bordet.
Vi ger inte upp skrivandet aennu
kjellotina

lördag 25 oktober 2008

Vilket klipp !


Kjell kaende sig laanghaarig och eftersom vi aendaa skulle in till Alldays tyckte han att det var en god ide' att klippa sig i ett litet plaatskjul oeppet mot gatan som en svart kille har. Ett bilbatteri fick fungera som elleverantoer och en bilbackspegel foer kunden att kunna beskaada maesterverket. Frisoeren hade oeverhuvudtaget ingen sax utan bara en apparat som man egentligen snaggar med. Kjell satte sig tillraetta och blev klippt med maskinen och det blev mer aen lovligt ojaemnt. Totalt avskalat paa vissa staellen och lite laengre haer och var. Maanga svarta som passerade log och tyckte det var kul att en vit kille satt daer o blev klippt. Fraagan aer om denne klippare oeverhuvud taget hade naagon frisoer utbilning. Priset var daeremot ett klipp: Rand 20 omkring 17.50 Skr. Naer vi kom hem tog jag fram saxen och gjorde mitt baesta foer att jaemna till frisyren om man nu kan kalla det frisyr. Saa nu aer han baade klippt och skuren. Det var i alla fall en haeftig upplevelse tyckte Kjell och jag maaste nog haalla med men aer glad att jag klippte mig i Polekwane och inte i Alldays. Paa vaagen hem saag vi en hel hord med gnu som sprang oever vaegen inne paa ranchen. Det aer mulet idag och regnet haenger i luften men har svaart att komma till skott. Kjell foersvann precis naer jag fotade - kanske aer han inte haagad att visa sig paa bild Det saegs foerresten om Alldays att orten faatt sitt namn av en invaanare som alltid tog sig ett rus paa eftermiddagen och vaknade foerst naesta morgon. Han trodde daerfoer att livet bara bestod av dagar - Alldays.
Vi skriver igen

fredag 24 oktober 2008

Ibland undrar man?


Idag skjutsade vaar mekaniker maanga av vaara anstaaellda till Makado en stad saa daer 10 mil haerifraan. Det aer loenehelg och daa vill man in till staden och saetta fart paa loenen. Kjell o jag undrar ibland om vi inte skulle haalla en kurs i ekonomiskt taenkande. Det aer sa laett att goera av med foer mycket pengar naer man kaenner sig rik och aer "kung i baren". De flesta av vaara anstaellda dricker ingen alkohol men pengarna tycks foersvinna aendaa ganska snabbt. Vi aer ensamma i huset och har suttit ute och aetit kudukotletter i vinsaas med potatisgrataeng. En laeckerhet. Ibland laengtar vi efter raekor och lax men haer vankas det vilt i massor - i olika former. Ibland kaennar man sig mycket fraemmande infoer den afrikanska kulturen och vid andra tillfaellen kaenns det som att vi aer alla mycket lika varandra oavsett fraan vilket land vi kommer.Vi var paa en begravning. Lucas vaar PH och chef haer paa ranchen hade en bror som dog och daa deltog vi i begravningen. De tackade markaegaren Leif foer att de fick begrava sin slaekting paa omraadet. De soerjande kvinnorna sjoeng mycket vackert och det var staemningfullt mitt ute i bushen och Leif var tvungen att yttra naagra vael valda ord som markaegare. Haer finns ingen allemansraett utan det handlar om vem som aeger vad. Leif foerstaar vikten av att upplaata mark foer gravar och speciella kulturevengemang vilket ger en positiv atmosfaer som smittar av sig utanfoer ranchen. Det aer inte alltid sjaelvklart foer de boer som finns i omraadet att respektera de svartas traditioner. Paa bilden de kvinnor som sjoeng saa fint paa begravningen.
Paa aaterhoerande
Kjellotina

Ibland undrar man?

torsdag 23 oktober 2008

Ett doedligt dopp foer en antilop


Naer vi var paa Somerville foer naagra dagar sedan fick vi hoera att en gravid Kudu kommit innanfoer grindarna och lyckats ramla i poolen mitt i natten naer det var moerkt. Hon kom inte upp och eftersom ingen bor i huset laengre saa hittade man henne foerst tidigt paa morgonen. Kjell o jag taenkte paa hennes chock och doedskamp naer hon inte kom upp. Folk haer aer krassare aen saa och tyckte att det var bra att hon legat saa kort tid i poolen foer daa kunde man anvaenda koettet. I gaar naer vi var i Polekwane - en naett resa paa 40 mil tur och retur saa fick vi de foersta regndroppar vi upplevt haer sedan vi kom foer naestan 2 maanader sen. Vi besoekte revisorn, var paa banken och haemtade medicin Jag klippte mig ocksaa kortkort och blaaste haaret och regnet kom precis naer jag kom ut. Men haer i Afrika aer det inte saa viktigt med frisyren blir man inte bloet i haaret av regn saa blir man det av svett. Fick just hoera att den amerikanska damen har skjutit sin elefant. Hon har foersoekt sen foerra loerdagen men har tyckt att tjurarna inte var tillraeckligt stora. Nu hittade de en bjaesse till tjur som fick saetta livet till. Foerhoppningsvis en snabbare doed aen vaar kudu i poolen. Paa tal om elefanter saa har vi faktiskt en paa vaeggen haer som Leif har skjutit.
Vi kommer igen
Kjellotina

måndag 20 oktober 2008

Bei Bridge Zimbabwe


Take Sure - vaar konstnaer - kom till oss och beraettade att han hade problem med att skicka hem pengar till sin fru och sina tre barn. De har inget bank-konto och aer kvar i Zimbabwe medan han arbetar haer. Kjell o jag taenkte att nu slaar vi tvaa flugor i en smaell. Vi skjutsar honom hem och faar samtidigt se en del av Zimbabwe. Vi fick raadet att ta med oss registreringsbevis foer bilen och papper paa att ranchen tillaet oss ta in bilen i Zimbabwe. Vi aakte tidigt paa morgonen med matsaeck med oss eftersom det inte finns naagot i Zimbabwe oeverhuvud taget. Vi passerade Messina och handlade med oss lite godis och leksaker till barnen. Take Sure handlade ocksaa en del och daerifraan var det bara ett par kilometer till graensen. Daer tog en byraakratisk excercis vid som skulle faa till och med Uppsaliensiska byraakrater groena av avund. Paa den sydafrikanska sidan fick vi deklarera bilen och fylla i div papper som hade med vaar utresa att goera. En o annan staempel blev det men vi lovar, Zimbabwe aer verkligen det foerlovade landet naer det gaeller att frossa i staemplar. Det var div viseringsstaemplar i passet, det var staemplar paa bilens reg bevis, paa den obligatoriska tillaeggsforsaekringen samt paa ytterligare ett hundratal staellen. Staemplar smaellde hela tiden i inresehallen, ungefaer som ett nyaarsfyrverkeri! Vi var dessutom tvungna att betala div avgifter hit o dit, biltull in o ut, vaegskatt, forsaekring, visering o s v...till slut hade dom plockat av oss hela reskassan foer dagen. Ska ni in paa snabbvisit i Zimbabwe saa se till att ni har ordentligt med pengar for ofoerutsedda byraakratavgifter! Men det var vaert all tid och alla staemplar att faa haelsa paa Take Sure och hans familj. De bodde bara ett par kilometer fraan graensen i en Township = samhaelle, i ett hus paa ungefaer 5 kvadrat. 1 kvadrat var foer mor o far o tre barn. De bjoed in oss och barnen gjorde stora oegon. De hade nog inte sett en vit maenniska ens paa vykort. Inget vatten, ingen el, ingen toalett. Det fanns en allmaen saadan beraettade de. Det var verkligen en upplevelse att sitta daer med dem och dela vaar matsaeck och se ungarnas glaedje oever vaara medhavda leksaker och godis. Vi kaende oss hedrade oever att bli inbjudna till familjen. Vi foeljde med Take Sure till en affaer och daer fanns bara cigaretter och kex. De som har moejlighet aaker till Messina i Sydafrika och handlar. Det aer 2000% inflation i Zimbabwe och det aer verkligen ingen oeverdrift att saega att det inte finns naagonting alls varken mat, bensin eller naan samhaells-struktur oever huvud taget. De flesta skolor aer staengda foer laerarna faar inget betalt och maanga har flytt faeltet. Alla vi moette haelsade vaenligt paa oss och vi kaende oss vaelkomna. Det bodde mycket folk i Bei Bridge men vi saag inte en enda vit maenniska paa hela dagen. Paa vaeg daerifraan stannade vi till ljudet av en fantastisk kvinnokoer som sjoeng otroligt vackert. Det var en kyrkokoer och vi lyssnade foerundrade. Mitt i all denna fattigdom var maenniskor vaenliga, rena och prydliga och hade riktigt fina klaeder. Vaermen, maenniskorna och alla intryck gjorde att vi stupade i saeng och sov foere klockan 21.00. En ofoergoemlig och lite overklig upplevelse tog totalt musten ur oss.
Paa bilden Take Sure och hans familj.
Vi hoers
Kjellotina

lördag 18 oktober 2008

Elefantjakt


I morse vaecktes vi av en Professional Hunter som kom med sin kvinnliga elefantjaegare foer att betala Rand 15.000 i foerskott foer att oeverhuvud taget faa jaga elefant. Ranchen har faat 4 elefanttillstaand vilket innebaer att det aer OK att skjuta 4 elefanter under aaret. Nu skall de sista 2 skjutas och det kostar Euro 7000 + US$ 30.000. Det finns massor av elefanter haer och man vill att det skjuts av ett antal foer att det inte ska bli foer maanga. Den kvinnliga elefantjaegaren var visserligen klaedd som en jaegare men hon var mycket maalad saa man skulle kunna tro att hon skulle paa naan typ av coctailparty. Hennes kommentar naer hon kom in till vaart oernaeste var . Ni bor verkligen i paradiset! Idag var vi till Krokodilfarmen foer att betala en skuld och daa de fick hoera att det var elefantjakt paa gaang - fraagade hon om de ville ha koettet annars var det mums foer krokodilerna. Hon beraettade ocksaa att hon hade 4000 krokodilaegg och raeknade med att faa ett par tusen till. I morgon aaker vi till Zimbabwe tillsammans med Take Sure som skall hem till familjen och laemna pengar och vi passar paa att aaka dit oever dagen. Haer brukar elefanterna ofta haalla till, Men inte just naer vi tog detta foto.
Paa aaterhoerande
Kjellotina

fredag 17 oktober 2008

Namn o nytt


Tack foer alla trevliga namnfoerslag som saeger naat om sin baerare. Thoughtful foer den tankfulla Generoes foer den givmilde, Considerate den omtaenksamme-, Creative -den kreativa och Straight forward foer den raettfamme och Fantasy foer den fantasifulla o saa Monica foerstaas som sedan laenge heter Action Directe - snabbt och elegant fixar hon sina arbetsuppgifter aat Leif. Foer naagra dagar sedan landade ett litet Cessnan-plan paa Somerville' s airstrip mitt i bushen 1000 meters landingsbana. Vi kaende oss som flygledare naer vi uppgav ''the coordinates'' foer piloten.Vi aakte dit och kollade av saa att inga djur fanns paa banan, saasom elefanter, giraffer eller dyligt. Det finns ingen taxfree eller boarding-gate, men det finns en fantastisk natur intill banan. Landningen gick bra och vi aakte till Kruidfontein foer att kolla brandsekerhet etc. Paa vaegen stoette vi paa minst 9 giraffer i grupp. De stod o kollade in oss - saa vi undrade vem som var mest nyfiken paa vem egentligen. Just nu aer det 36 grader varmt och det kaenns raett meningsloest att foersoeka ha en frisyr av naat slag. Detta aer en bild fraan vaar tur upp paa Face Mountain.
Paa aaterhoerande
Kjellotina

onsdag 15 oktober 2008

"A pain in the as" e tillbaka helskinnad!


Just naer vi boerjat foertvivla paa allvar hoerde vi ett svagt jamande och vaar lilla tuffing kom gaaende mot oss. Lite luggsliten o mager men efter lite mat och vila var han i god form igen.
Det saegs ju att katter har sju liv och det verkar staemma. Vaar lilla djurfamilj aer nu fulltalig.
Jag brukar prata om hur fin solnedgaangen aer haer och saa haer saag den ut i dag.
Love more har vi tagit som foersta namn haelsar
Kjellotina

En konstnaerssjael fraan Zimbabwe


Take Sure - heter vaar vaen fraan Zimbabwe som aer haer och taeljer traefigurer och maalar mycket fina grejer. I vaart rum har han maalat "the big five" paa vaeggen. Han aer gift i Zimbabwe men eftersom det inte finns naagot som fungerar daer aer han jaetteglad att ha arbete haer paa ranchen en tid framoever. Han aer en mycket vaenlig sjael som blev otroligt glad foer den dricks han fick av Mats som koepte en av hans traefigurer. Vi haemtade honom i Messina efter att han tagit sig oever graensen fraan Zimbabwe. Hans fru heter Patience och hans barn heter Take More. De aer kvar i hemlandet och han handlar haer och smugglar oever graensen. Maanga fraan Zimbabwe aaker oever graensen foer att handla eftersom det aer tomt i affaererna i Zimbabwe och en inflation paa 2000 procent. Kjell och jag har koept oljefaerger och duk aat honom och naer han aer klar med allt som skall goeras paa ranchen saa skall han faa maala ett par tavlor att ta hem.
Naer vi hoer alla fantasifulla namn som finns haer saa tycker man att vaara svenska namn aer ganska traakiga. Taenk dig att heta honest - och vara en riktig bedragare. De haer namnen staeller lite krav paa sin baerare. Love more aer ett namn som jag tycker alla borde heta som foersta namn. Heter man Welcome - ja daa aer man Welcome everywhere. Take Sure i arbete syns paa bilden. Har ni synpunkter om namn som verkligen saeger naagot om personen saa hoer gaerna av er.
Kjellotina

tisdag 14 oktober 2008

Inte bara vilda djur


Vi har en jaettefin hund en Rhodesian Ridgeback som heter Girly hon hade en kompis som hette Flicka av samma ras. Det var hon som dog av ett bett av en svart mamba bara naagra dagar innan vi kom ned. Iboerjan var hon lite deppad och saknade sin kompis men nu verkar hon maa baettre. Vi aer alltsaa "plasthusse och plastmatte" till denne fina hund. Vi har ocksaa tvaa katter en graa och en som aer vit och svart. Det svartvita aer liten men en riktig tuffing och naer hon vill ha uppmaerksamhet saa biter hon oss i taarna lite laett och kan var hur efter- haengsen som hellst. Vi doepte henne direkt till "a pain in the as". Nu har vi inte sett henne paa tvaa dagar och aer oroliga att naat kan ha haent henne. Hon aer ju av det mer aeventyrliga slaget. Kjell har gaatt ut med Girly en liten stund och det aar i skrivande stund - omkring klockan halv nio paa kvaellen cirka 38 grader varmt. Girly aer gammal foer att vara en saa stor hund hela 11 aar. Haer aer hon paa bild - vaar jaettefina hundkompis.
Vi hoers
Kjellotina

söndag 12 oktober 2008

Vi besteg Face Mountain


Fraan vaart oernnaeste ser vi ett berg som ser ut som ett ansikte i profil. Det aer mycket vackert och en morgon besteg Leif och Mariah, Kjell o jag det berget. En fantastisk upplevelse. Vi hittade laemningar fraan bronsaaldern och kanske aennu tidigare. Smaa skaervor som varit kokkaerl och en boplats omgiven av en stenmur. Vi kaende historiens vingslag skjoelja oever oss med vinden. Vi gick ocksaa ned i grottan som stenarna bildade och daer var det svalt och skoent. Kaenslan av att ingen bestigit detta bergsmassiv paa saekert 1000 aar var maektig.Face Mountain ligger paa Mapungubwe Game Reserve och man kan saega att det aer en signatur foer ranchen. De flesta av vaara gaester besoekte Face Mountain och blev lika beroerda som vi. Idag har vi varit till Kruidfontein och haemtat mat och dryck som blivit kvar och paa vaegen saag vi ett gaeng elefanter. Berget ser inte saa hoegt ut paa bilden men det bildar en maensklig profil som verkar titta ned paa oss naer vi befinner oss i dalen nedanfoer.

Paa aaterhoerande
Kjellotina

lördag 11 oktober 2008

Nu har gaesterna laemnat oss


Det aer alltid trevligt naer det aer gaester haer - daa blir det mycket prat om vilka djur man sett paa Safari och de som jagat jaemfoer gaerna sina trofeer. Naer man skjuter ett djur foer foersta gaangen saa aer det tradition att jaegaren smakar paa testiklarna. Man steker dem foerst. Ingen laekkerhet direkt men tar man en tugga tillsammans med lite bush vodka d v s hembraent saa gaar det ner. Naagra av gaesterna blev jagade av en ilsken elefant och de som inte sett elefant visste inte om de skulle bli avundsjuka eller tacksamma att slippa den ilskna elefanten. Leif och Mariah aakte ocksaa hem idag efter att ha varit haer i drygt en vecka. Paa eftermiddagen naer alla aakt tog Kjell o jag ett bad i poolen och gick upp paa broelloppssvitens terass och saag solnedgaangen. Kjell aer glad foer han har faatt in kval- matchen Portugal ; Sverige paa Tv:n haer som har hur maanga kanaler som helst. Naer alla svenska gaester aakte saa kaendes det lite konstigt att stanna kvar - men den kaenslan gick snabbt oever vid poolkanten i solen i Oktober. Den lyxen aer man som svensk inte van vid att uppleva annat aen moejligen en kort period paa en semesterort under vinterhalvaaret.
Haelsningar
Kjell o Tina

onsdag 8 oktober 2008

Elefanter kan staella till det


I morse naer vi vaknade fanns det inget vatten alls. Elefanter har dragit upp ledningar ute i buschen saa nu aer maanga av personalen ute och fixar ledningarna. Eftersom vi har gaester saa hoppas vi faa tillbaka vattnet innan de kommer tillbaka fraan Safari. I tisdags aat vi krokodil. Det var jaettegott tycker jag men Kjell fegade ur lite och gav det mesta av koettet till katten. De svarta anstaellda vaegrar att aeta krokodil men de flesta av gaesterna tyckte det smakade bra. Idag besoeker de Krokodilfarmen och jag tror att det aer bra att detta inte skedde innan Krokodil-middagen. Paa den haer farmen foeder man upp krokodiler och Du kan - om du vill - haalla en liten krokodil-unge i handflatan. Saa smaa aer de faktiskt som nyfoedda. Du kan ocksaa koepa vaeskor, skaerp, plaanboecker och annat i krokodilskinn. Kjell aer foer tillfaellet ute och jagar med Leif och en av gaesterna. Han skall fungera som "tracker". Bilden visar ett vackert maalat piano i typiska afrikanska faerger.
Vi hoers igen
Tina

tisdag 7 oktober 2008

Social Insats


Man kan saega att Mapungubwe Game Reserve aer en blandning mellan ett affaersdrivande foeretag och ett socialt projekt. Igaar aakte vi med en av de anstaelldas hustru och deras lilla son paa tvaa aar till doktorn. De hade dagen innan varit hos en "Sangoma" som aer en person som aervt sin klokhet sedan urminnes tider. Klok gumma eller gubbe som kan jaettemycket om kulturen och botande vaexter med mera. De har en enorm paaverkan paa maenniskorna haer. Naer de varit hos Sangoman fick de reda paa att barnet skulle oeverleva. Foer saekerhets skull staellde sig mamman paa morgonen med barnet foer att lifta till laekare. Hon fick ingen lift och foerst paa eftermiddagen fick vi hoera om detta. Vi tog bilen och skjutsade henne och barnet fick medicin. En Sangoma har en enorm makt. Om naagon i en grupp har stulit raecker det med att hota med att aaka till Sangoman foer att den skyldiga skall erkaenna. Man tror att Sangoman skall finna ut sanningen och daa vill man gaerna slippa resan dit. Idag blir et krokodilmiddag men vi trodde vi skulle faa aeta den raa eftersom elen var av hela morgonen. Den skall tydligen stekas och sedan in i ugnen med pepparsaas. Haer staar Flora i koeket med maten. Titta paa utsikten - ingen glasruta mellan henne och naturen.
Vi aaterkommer
Kjellotina
Tina o Kjell

måndag 6 oktober 2008

Tillbaka efter datakrasch


Hej alla eventuella laesare. I en vecka har vi varit avkopplade fraan naetet. Detta er Afrika och daa faar man raekna med alla eventualiteter. Nu har vi 20 gaester haer och Mariah o Leif. Vi saag elefanter en jaettegrupp foer ett par dagar sedan och idag var Kjell ute med Leif och skoet en Impala saa att vi faar fraescht koett till gaesterna. Vi har hyrt in PHs det vill saega Professional Hunters som tar med gaesterna paa Safari eller jakt. Vaar egen Lucas kan inte vara oeverallt. En del bor haer med oss paa berget och andra i Kruidfontein. Alla gaester verkar trivas och de stannar till paa loerdag saa vi har fullt upp. Just nu aeer det siesta men vid 15.00 tiden baer det av igen ut i bushen foer vaara gaester.Det finns gott om giraffer haer. Den haer bilden tog vi men mot solen saa lite otydlig men dock. Vi hoers igen.
Kjell o Tina

måndag 29 september 2008

Efter en maanad!


Igaar var jag och tog bort mina stygn paa oegonbrynet i Musina. Paa laekarkliniken daer fraaade dom inte vad jag hette eller hur jag maade. Jag sa bara att jag skulle ta bort stygn som jag gjort hos laekaren i Alldays och en sjukskoeterska tog bort dem och jag behoevde inte betala naat foer detta. Naer jag sitter haer nu framfoer datorn har jag saellskap av en oedla. Den har alldeles blaa svans och aer cirka 4 cem laang. Den aer verkligen otroligt faerggrann. Det aer bra att vi har smaa oedlor haer foer de aeter upp insekter och spindlar. Kjell har aakt till Somerville-ett av de andra husen paa Vhembe foer att kolla skador som elefanter och babianer har gjort. Han skall fotografera skadorna foer att ha bevis foer foersaekringen Eftersom det inte bor naagon daer nu saa har djuren 'tagit oever'. Foer att foerhindra det har vi tagit dit en radio som star paa dygnet runt foer hoegvarv. Vi boerjar vaenja oss vid livet haer och varje dag haender det saker som vi maaste hantera eller se till att de blir gjorde. Bilar o jeepar gaar soender eftersom vaegarna paa ranchen aer raett tuffa. Naagon blir sjuk och maaste till laekare. Det aer ofta svaart att planera eftersom ovaentade saker dyker upp som slaar ut all planering. Detta kan ibland kaennas lite jobbigt foer oss ''strukturknuttar' fraan Sverige . Haer tar man dan som den kommer och de glaedje aemnen och irritationsmoment som foeljer med. Kaenslan styr mycket av beteendet och foer att bli lyssnad paa skall man uttrycka sig i bilder och med enkla ord. Ingen komplicerad byraakratvokabulaer. Det gaar riktigt bra med engelskan men ibland aer det svaart att foersaa vad dom saeger med sin afrikander-dialekt. Foersoeker laegga in en bild - ibland gaar det och ibland inte. Detta foerestaeller vaar hatthaengare utanfoer vaart rum.
Vi hoers
Tina

söndag 28 september 2008

Familjehotellet King's Castle i Polekwane


Kings Castle laater ju inte sa familjaert men det aer en familj som driver den haer lilla mysiga gaestgivargaerden mitt i Polekwane. Hela familjen jobbar tillsammans och det aer som en oas mitt i stan. Bilden foersvann i foerra inlaegget saa vi foersoeker igen.
Vi aaterkommer
Kjellotina

VM i Sydafrika 2010


I Fredags aakte vi till Polekwane och utraettade en hel del aerenden. Vi blev kvar oever natten paa
ett trevligt litet "guest house" som heter Kings Castle. Polekwane tillhoer en av staederna i SA som skall vara vaerdar under VM och just nu pagaar foerberedelserna och nedraekningen infoer detta evenemang som alla haer verkar stolta oever men lite oroliga foer organisationen. Bilderna foerestaeller Kjell framfoer VM-nedraekningen och aeven matsalen i King's Castle. Idag, soendag har vi gjort en liten mini safari runt vaar damm och daa saag vi en gnu som kom saettande i full galopp oever den naestan obefintliga vaegen. Naesta vecka kommer en grupp paa 24 personer hit och daa blir det full fart och vi faar testa vaar organisation. En del vill jaga och andra gaa paa safari och vissa sova oever i bushen. En del vill spela bushgolf och se hur man bereder skinn.
Vi hoers
Kjell o Tina

torsdag 25 september 2008

Robinson-inspirerat kontorslandskap



Idag har Kjell betalt ut loener till 15 personer och 90% av dem som faar loen har inget bankkonto utan vi laegger pengarna i kuvert med en avraekning. I morgon blir det fest i Alldays eller Messina och det foervaentas att vi koer in folket till Alldays foer helgnoejen. De kommer tillbaka igen paa Soendag och daa brukar man lifta tillbaka. Graestak faar vi paa vaart kontor som haaller paa att faerdigstaellas. Paa Rahmqvist har vi ju kontorslandskap - men haer faar ordet en helt annan inneboerd. Utekontor med en fantastisk landskapsvy. Det aer vaart blivande "kontorslandskap".
Vi har ett litet kontor idag men det som snart aer klart blir en hoejdare. Se bild. I oevrigt har vi ett trevligt par haer paa broellopsresa och de aer otroligt aktiva - de aelskar att gaa i bushen och Lucas vaar PH har haft braada dagar. Han har bestigit ett och annat berg och det aer han nog inte van vid. I morgon skall vi skjutsa paret in till Polekwane 200 kilometer till flygplatsen. Kanske stannar vi daer oever natten.
Vi hoers igen. Nu aer det snart middag med gaesterna vid "the Brai-area"
Kjellotina

onsdag 24 september 2008

Kdrokodilmiddag - kan e va naat?


Om en vecka kommer en stor grupp hit foer att jaga eller gaa paa safari. De aer hela 24 personer och de kommer att bo baade paa nya siten , daer vi bor paa berget med den fina utsikten och i Kruidfontein som ocksaa aer jaettefint. Vi skall oeverraska gaesterna med en krokodilmiddag och foer naagra dagar sedan bestaellde jag 8 kilo krokodilkoett fran den naerbelaegna krokodilfarmen.
Naer jag ringde idag saa fraagade hon mig om jag ville att hon skulle marinera koettet. Jag replikerade att jag inte hade en aning om hur man tillreder en laecker krokodilmiddag och att jag gaerna tog hennes tips. "Jag skulle nog marinera sa hon. Tack sa jag; goer gaerna det saa haemtar vi koettet marinerat". Enligt uppgift saa smakar krokodil som en blandning mellan fisk och kyckling och det aer ungefaer som surstroemming - endera gillar man det eller ocksaa hatar man det. Vi faar vael se i vilken kategori vi hamnar men vi skall i alla fall smaka. Idag har vi upplevt den absolut varmaste dagen sen vi komm hit oever 40 grader -det kaendes som att sitta i en bastu med varmlufts intag. Men man behoever inte vara i solen man kan sitta o jobba framfoer datan i skuggan och daa aer det helt OK. I oevrigt laer vi oss dagligen om maenniskorna och kulturen och det aer baade spaennande och intressant. Naer vi handlade foer ett par dagar sen saa koepte jag "milli-milli-mjoel" som aer ett mjoel som de svarta goer en slags groet paa som inte smakar naanting men so de aelskar. Naer jag koepte det - fraagade den svarta kassoerskan - aer detta vaerkligen ditt mjoel? Ja sa jag - det aer det faktiskt. Man kan tro att naer apartheid aer oever saa aer vi alla broeder och systrar men saa aer det verkligen inte haer aendaa. Man haaller sig ganska strikt inom sitt ras revir och det aer inte heller laett att komma de svarta naera aeven om man kan skoja och skratta och foersoeka men det tar tid.
Saetter in en miljoebild
Vi hoers
KjelloTina

lördag 20 september 2008

Haeftig utsikt fraan poolen


Vi lever inte direkt naan lxtillvaro haer -aeven om hus och gaestrum aer lyxiga. Idag var faktiskt foersta gaangen vi badade i poolen. Det har varit en fin eftermiddag - lagom varm och skoen.
Haer jobbar alla halva loerdagen - som vi gjorde i Sverige paa 50-talet. Vi passade paa att njuta lite av lyxen som finns haer och om en stund skall vi titta paa den helt fantastiska solnedgaangen som man aldrig troettnar paa. Naer vi lagat kaek - saetter vi oss vid "brai-platsen" och aeter middag.
Brai betyder inte samma sak som i Sverige utan det aer grillplatsen daer man varje kvaell vi har gaester taender en eld och sitter under stjaernorna och lyssnar paa Afrikas maanga ljud. Kjell har blivet en riktig "braiare" det vill saega han samlar ved och eldar aat oss. Foerra bilden vi satte in visar just braiplatsen och haer kommer en poolbild
Vi hoers
KjelloTina

onsdag 17 september 2008

Laekarbesoek i Alldays


Till Alldays aer det omkring 5 mil fraan ranchen och idag var vi tre som behoevde komma till doktorn. Jag stupade igaar paa ett trappsteg och slog upp oegonbrynet och gjorde illa hoegersidan paa kroppkakan. Kjell plaastrade om mig och jag bestaemde mig foer att jag nog maadde raett bra aendaa. Positivt taenkande hjaelper inte alltid och i morse kaende jag mig rett moerbultad saa naer Jane och Maurice ville aaka till doktorn saa bestaemde jag mig foer att haenga med utan naagon tid bestaelld. Det var som att komma in i en laekarmottagning fraan 50-talet i Sverige och vaentsalen var fulll av svarta o vita, barn och gamla och jag taenkte - detta kommer att ta tid. Naer jag kallades in fraagade laekarn bara efter mitt namn och var jag kom ifraan ID-handlingar och annat var inte intressant. Du behoever sy ditt oegonryn sa han men du skulle ha kommit igaar direkt efter skadan - men jag goer det nu. Laett bedoevning, och han boerjar sy. Efter tre stygn ringer mobilen med en haardrockslaat och han svarar och daer ligger jag som en naaldyna och faar vaenta till han aer klar. Naer han avverkat 5 stygn ser jag ut som en gammal avdankad boxare och naer vi aer klara glider vi hem de 5 milen solen haaller paa att gaa ned och vi ser ett par staatliga kudu bockar springa oever vaegen. Skickar en bild paa miljoen haer som aer betydligt vackrare aen mitt proffsboxarface.
Tina o Kjell

måndag 15 september 2008

En trip till Messina


Idag har vi gjort var andra resa till Messina, regionhuvudstad och graensstaden till Zimbabwe. Vi var daer foer att utraetta vissa aerenden med kollegorna pa kommunkontoret. Det gaellde vattenavgifter och trafiklicenser. Man ska ha klart for sig att i Afrika blir saker saellan precis som man taenkt sig och allting tar mkt laengre tid aen vad vi aer vana vid. Innan vi kom ivaeg kom det vissa tillaeggsbestaellningar, vi skulle handla en hel del livsmedel, vi skulle in paa jaernhandeln och fixa gardinstaenger och vi fick med en kille i bilen som behoevde komma till laekare. Vi hann aeven med att titta in till vaar advokat, som inte var inne, och vaar datakille som dock var paa plats.
Det aer mkt stora temperatuskillnader under dygnet. I morse var det riktigt kallt, kanske 15 grader paa sin hoejd o daa blir det raett kallt eftersom det endast e vaart sovrum som har vaeggar. Koek o vardagsrum ligger rakt ut i det fria och ibland friskar vindarna paa raett bra. Paa em var det precis tvartom, saekert 25-30 gr och en sol som sticker obarmhaertigt. Vi laegger in en interior saa faar ni en uppfattning om hur det kan se ut!

lördag 13 september 2008

Loerdagkvaell i bushen


I kvaell har lugnet saenkt sig och vi ser ut oever landskapet fraan vaart hoegt belaegna "Oernnaeste". Varje kvaell ser vi en otrolig solnedgaang och hoer skrik fraan bushen naer en Impala eller Kudu faar saetta livet till foer ett hungrigt lejon, en leopard eller liknande. Livet haer handlar mycket om "att vara eller inte vara" om man inte tillhoer de stoersta och starkaste vilddjuren.
Bilden visar vaar ankomst till grinden vid Mapungubwe Game Reserve daer vi moets av Leif o Maria samt Lucas som aer foerman och PH det vill saega Professional Hunter - Han aer bemyndigad att ta med folk paa baade jakt och safari. Han aer en av de foersta svarta PH som finns i sydafrika och han kan allt om djur, traed, vaexter och allt om bushen. Vi har haft en hel del datastrul och vi upptaecker att allt tar laengre tid aen vad vi raeknat med. Igaar var vi och bestaellde 8 kg krokodilkoett hos en boergranne.Detta foer gaester som kommer i boerjan av oktober. Dagligen goer vi saker som vi aldrig gjort foerut.
Tack foer alla kommentarer och muntra tillrop
Vi hoers!
Kjellotina

onsdag 10 september 2008

Aentligen

Vi har inte foersvunnit i bushen. Datorproblem inloggningar etc har hindrat oss men nu tror vi att det skall funka. Vi har jobbat en hel del treaffat kontakter i Polokwane och Musina. Djuren staar som spoen i backen vissa dagar och andra aer de inte synliga. Vi har sett lejon, elefanter, gifraffer, zebror mm och aaven kollat in en skorpion och doedat densamma. Kjell har koept ammunition till vapen som ranchen har foer jakt. Detta ingick vael knappast i hans ordinarie arbetsuppgifter paa Munin. Numera kallas han Kjell the Buschman och koer som en biltjuv paa dessa jeepvaagar. Vaar datakille fastnade paa vaegen i sanden - fel bil. Han vaende om till Musina. Annars aer vaegarna fantastiskt raka o bra. Idag har vi haelsat paa en Boer-granne som knappast delar vaara vaerderingar naer det gaeller maenniskosyn. De tycker att landet aar mycket bra - om det inte vore foer de fiender de anser sig ha - naemligen de svarta som bor haer. Vi europeer foerstaar ingenting enligt dessa herrar o damer. Pisolen i hoelstret hade vaar Granne faerdig att skjuta.
Vi hoer av oss
Tina o Kjell

onsdag 27 augusti 2008

Sista minuten - vad har vi glömt?




Salubrin, magmedicin, huvudvärkstabletter - ut i fall att - vårt personliga apotek måste kompletteras. Salubrin hjälper visserligen inte mot ormbett men kan förhoppningsvis lindra ett och annat insektsbett. Vi åker via Frankfurt till Johannesburg idag på eftermiddagen och kommer fram i morgon bitti. Då kör vi bil i cirka 6 timmar till ranchen och räknar med att vara framme vid tretiden både svensk och sydafrikansk tid. Vår färd från Jo-burg till Mapungubwe Game Reserve kommer inte att ske i bilen ni ser på bilden. Den kommer vi däremot att göra en hel del utflykter med på ranchen. Detta är vårt sista inlägg från Sverige. När vi återkommer är vi på plats i den sydafrikanska buschen.