tisdag 18 november 2008

Sorgeliga saker hända


I förrgår hade vi en riktig storm och innan vi gick o la oss så tittade vi till hundarna Gurli och Shangamira i biblioteket där de sover tillsammans om nätterna. Stormen hade bedarrat en smula. Allt var lugnt och vi gick själva o la oss för att sova. Vid ettiden på natten vaknade vi av ett hundskrik och ett liv med hundskall och Kjell rusade ut och såg en hund försvinna genom tältduken. Vi tror det var Lucas hund som hade kommit hit på natten och tagit sig in i huset. Eftersom det bara är tältduk så går det att ta sig in. Gurli var den som skällde och vi upptäckte snart att vår lilla valp Shangamira var försvunnen. Vad hade egentligen hänt? Kjell tog en lykta och gick genast ut och letade och jag gick igenom hela huset minitiöst för att se om han möjligtvis gömde sig någonstans. Vi sov inte mer den natten och på morgonen hittade Lucas leopardspår nere vid grillplatsen. Kunde det vara en leopard som tagit vår lilla, fina valp? Eller sprang han iväg med Lucas hund och inte hittade hem. Alla anställda, inklusive Kjell har gått ''skallgång'' utan resultat Vi har vid flera tillfällen tidigare varit ute o gått med Shangamira utan koppel och han håller sig alltid bara cirke 5 meter från oss och kommer direkt när man ropar. Att han frivilligt skulle gett sig av mitt i natten verkar långsökt. Folket här verkar inte så förvånade. Det är nära mellan liv och död i Afrika. Vi hade fått en charmig kompis som var lekfull och hade stora tassar och stora öron som ramlade både hit o dit när han sprang och lekte. Han bet i allt och tog våra skor. En underbart fin liten krabat som vi verkligen sörjer och saknar. Idag flyttade vi ner till vårt nya kontor och jag sitter här o skriver nu. Vi har nu varsin dator vilket underlättar betydligt. På den jag skriver på nu är det svenskt tangentbord vilket underlättar mycket Utsikten från nya kontoret är fantastisk och just nu hör jag fågelsång och allt har blivit grönt efter regnen. I morgon skall vi åka till Polekwane och uträtta en massa ärenden och dessutom ta med en kille till läkaren och hämta medicin åt två andra. Livet går vidare men detta var utan tvekan det värsta som vi varit med om hittills i Afrika.
Kjellotina

Inga kommentarer: