Naer demokratin aer totalt ur spel

Igaar aakte vi till Musina med Eliza och Franz som skulle till doktorn och med Trust som kommer fraan Zimbabwe och behoevde foernya sitt arbetstillstaand i Sydafrika. Vi laemnade av sjuklingarna och fortsatte till graensen. Trust skulle gaa oever till Beit Bridge i Zimbabwe ett par timmar och sedan komma tillbaka. Vi skulle traeffa henne paa parkeringen foer att naagon av oss skulle skulle foelja henne till immigrations- myndigheten och presentera ett papper fraan arbetsgivaren som sa att vi har henne anstaelld. Sjaelv skulle hon ha med sig alla gamla arbetstillstaand och sin ID-bok. Vi utraettade en massa aerenden, haemtade dem som varit hos doktorn och aakte tillbaka till graensen mot Zimbabwe foer att hjaelpa henne med tillstaandet. Jag, Tina tog papperet och foeljde med henne. Koen var ungefaer 600 meter med folk som ville ha sitt arbetstillstaand i Sydafrika foernyat eller soeka ett foersta tillstaand. Efter drygt tvaa timmar i koen lyckades vi ta en genvaeg och naer vi vael var framme vid disken och jag sa att hon arbetade foer oss och visade mitt arbetsgivarbevis gick det ganska fort. Naer jag stod i koen och kaende mig lite svenskt irriterad paa att det gick saa laangsamt - saag jag mig omkring paa alla svarta som vaentade taalmodigt och taenkte. Tina, det haer aer nog en nyttig upplevelse foer att du skall foerstaa hur jobbigt det aer att komma fraan ett land som man maaste fly fraan foer att oeverleva. Jag tittade in i maanga oroliga oegon och pratade med en man som sa. "Dom som aer haer aer dom starka som inte ger upp -utan foersoeker och ibland faar arbetstillstaand. Sydafrika har ju ocksaa arbetsloeshet och vill inte slaeppa in foer maanga saa en hel del tar sig oever graensen olagligt". Naer vi gick daerifraan saa tryckte Trust min hand och tackade foer att jag hade vaentat saa laenge med henne i koen foer att faa hennes arbetstillstaand foerlaengt i 6 maanader. Ingen laangsiktig trygghet men hon har jobbat hos oss naagra aar och det aer betydligt laettare att foerlaenga ett tillstaand aen att soeka ett nytt. Paa hemvaegen hoell vi paa att krocka med en stor kudutjur med enorma horn, som var paa vaeg oever den stora landsvaegen. Vi aakte klockan nio paa morgonen - efter att ha haft styrelsemoete mellan 07.00 -08.30. Vi kom hem klockan halv aatta paa kvaellen. Det var verkligen "laang dags faerd mot natt"! Vi hade koert hela 38 mil. Paa bilden affaeren i Beitbridge Zimbabwe daer vi besoekte Take Sure. Haer finns i stort sett bara cigaretter och kex och naagra kolsyrade drycker.
Vi hoeres!
Kjellotina