Försök till bildbevis på gymmer!

Hoppas alla haft en fin midsommarafton - Här var det varmt och skönt men lite kyligare på kvällskvisten omkring 19 grader vid 21-tiden. Nu har jag fått in två bilder. En när Kjell tränar och en på del av gymmet. Äntligen! Så här på midsommardagen kan det vara nyttigt med lite historia.
Nelson Mandelablev ledare för underjordiska ANC och Oliver Tambo lämnade landet för att representera ANC i exil. Allt fler svarta aktivister greps och ANC och PAC inledde en sabotagekampanj genom organisationens väpnade grenar. I juli 1963 greps Nelson Mandela tillsammans med flera ANC-ledare. De åtalades för uppvigling och dömdes till livstids fängelse.
Hemländerna
Vervoerd mördades i parlamentet 1966 av en vit (det fanns inget uppenbart politiskt motiv) och efterträddes av BJ Vorster som 1978 följdes av PW Botha. Båda fortsatte att verka för den vansinniga idén om särskilda hemländer för de svarta och ett vitt Sydafrika. Planen gick ut på att samla alla svarta i hemländer som skulle vara självförsörjande och självstyrande på de olika stammarnas traditionella områden. Dessa områden saknade totalt infrastruktur, hade ingen industri och kunde inte försörja den växande svarta befolkningen. Utan hänsyn till födelseort delades de svarta in i tio olika stamgrupper och blev medlem i det hemland respektive grupp fått. De svarta skulle inte ha några rättigheter i SA och kunde inte vistas utanför hemlandet utan pass och särskilt tillstånd. Miljontals människor fråntogs sina ägodelar och tvångsförflyttades - gamla, oföra, kvinnor och barn och arbetslösa var särskilt utsatta. Först jämnades deras hem med marken och sedan placerades de i hemländer där de aldrig tidigare satt sin fot. De försågs med livsmedel för en kort tid men förväntades bli självförsörjande på en överbefolkad yta där jorden snabbt utarmades. Lidandet var enormt! Familjer splittrades när männen tvingades återvända till städerna som gästarbetare. Det blev förbjudet att anställa svarta som affärsbiträden, receptionister och kontorister. Istället för bostäder för de svarta gästarbetarna byggde man enorma härbärgen, Trots detta återvände många svarta familjer till städerna. Livet i lägren där de tvingades bo var hårt men hemländerna var ännu värre! Man kan bara föreställa sig de lidanden och den desperation som de svarta kände i detta land där man värderades till 100% efter hudfärgen. En av våra anställda berättade om hur han under apartheidtiden aldrig fick veta när arbetet skulle börja på jordegendomen där han var anställd. Upp för jobb klockan 05.00 - vänta tills det behagade den vita jordägaren att sätta igång jobbet vilket kunde ske kl 07.00 och avslutas när det passade. 12 - 13 timmars arbetsdag. Fanns man inte på plats när arbetsledaren behagade dyka upp - utan kanske sprang hem för att ordna något så fick man avdrag på den redan ynkliga lönen. Sägas bör att det även på den tiden fanns bra arbetsgivare som var boer och tog hand om sin svarta personal på ett bra sätt. Han säger att han är glad att få jobba för Vhembe. Det är ordning och reda, respekt och glädje med lön som en familj kan leva på samt ett pensionssystem som är fördelaktigt. Däremot anser han att många av lantbrukarna här i trakten lever kvar i gamla tankegångar och betalar dåligt och saknar respekt för svarta. Ett exempel är att de inte har fått köra bil eller lära sig något om maskiner, då kunskap ger makt och egna initiativ. Idag har Paul en egen bil som han är väldigt stolt över - även om den är både gammal och rostig. Eftersom området gränsar till Zimbabwe så får lantbrukarna här anställa Zimbabwier som naturligtvis kommer till SA för att få jobb och inte kräver så stor lön. Paul som berättar detta är en fantastisk kille som har världens bredaste leende och vars dröm är att han skall kunna skicka sina söner till universitetet. Eftersom han är med i vårt pensionsprogram så är det mycket möjligt att han lyckas i den föresatsen. Hallo Christina and Kjell - how are you - o så skrattar han gott och visar sina kritvita tänder. En häftig kille!