Sydafrikanskt vin

Det var den 6 april 1659 som allt började då den holländska bosättaren Jan van Riebeeck i sin dagbok prisde gud för att de första druvorna odlade i Kap-provinsen hade gått till vinpressarna. Det var en stor sensation och en efterlängtad nyhet bland de få europeer som befolkade den lilla proviantdepån som holländska ostindiska kompaniet byggt här. Under många år blev dock den sydafrikanska vinnäringen en bisats och det var först i slutet av 1700-talet som ryktet om de goda vinerna nådde utanför landets gränser. Ett litet område söder om Kapstaden gjorde man vin på muscatdruvan. Franska hugenotter som var förföljda i hemlandet fick en roll i vinindustrin. Området hette och hetar fortfarande Constantia och vinernas kraftfulla karaktär blev så uppskattad att till och med den franska noblessen, med Napoleon i spetsen plockade fram sina plånböcker. I en förteckning i kung Oscar 1 ägo framgår det att samlingens höjdpunkt var constansia-vinerna. Dagens sydafrikanska druvor har inte mycket gemensamt med de första vinerna. Sydafrika har idag också en alldeles egen druvsort. Den heter pinotage och är en korsning mellan pinot noir och cinsaut och togs fram vid universitetet i Stellenbosh 1925. Oavsett vilken druva man väljer så finns det en kryddig smak i alla viner från Sydafrika som man inte hittar någon annanstans i världen. En slags nationalkaraktär som gör landets viner unika.
I går var vi i Alldays och handlade och körde till Kruidfontein för att lämna lite varor och träffa Lea o Tony som är här och fotar. Vi åt lunch tillsammans och hade en trevlig eftermiddag innan vi gled hem och såg både giraff, eland - som är stora som älgar, samt impalas och kudus. Bilden visar ett Baobabträd som också är typiskt för området runt Kruidfontein. En skön resa hem i solnedgången.