fredag 3 april 2009

Förväntansfulla brittiska emmigranter!



Hela 5000 brittiska immigranter ur medelklassen anlände år 1820 med Chapman. De slog sig ner i närheten av Kapkolonins östra gräns. Det fridfulla förlovade land som de hade blivit förespeglade var i själva verket en omstridd gränstrakt. Boerna fanns i väster om Great Fish River, xhosafolket i öster och de låg ständigt i strid med varandra om kustslätten Suurveld. Invandrarna skulle, enligt planerna, utgöra en buffert mellan de boskapsskötande boerna och xhosafolket som båda stred om betesmark för sin boskap. Inte mindre än nio gränskrig utkämpades i trakten rörande vilken folkgrupp som skulle ha kontrollen över jorden. Men Suurveld lämpade sig inte alls för jordbruk. 1823 hade hälften av de brittiska invandrarna flyttat till städerna där de ägnade sig åt samma yrken som de haft i hemlandet. De grundade Grahamstown som de utvecklade till ett handels- och industricentrum. Det vita Sydafrika hade tidigare varit relativ enat. Nu fanns det två språkgrupper och två kulturer. Ett mönster kunde urskiljas. De engelstalande levde i städerna och dominerade politiken, handeln, finansväsendet, gruvnäringen och tillverkningsindustrin. Men trots sin makt och att de genomförde vissa positiva förändringar i den institutionaliserade rasismen hindrade deras känsla av överlägsenhet alla mer radikala reformer. Slaveriet anskaffades 1833 men 1841 infördes "stadga för husbönder och tjänstefolk" som upprätthöll de vitas makt. Antalet britter ökade snabbt i Kapstaden samt KwaZulu Natal och Transwvaal - men inte förrän man upptäckte guld och diamanter där. På grund av britterna blev gränskrigen med Xhosafolket värre än någonsin. Xhosa hade alltid skonat kvinnor och barn men britterna hade inga skrupler i fråga om detta och förde den brända jordens politik. De marsherande elefanterna får symbolisera engelsmännens överlägsna organisation medan den lite dolda kudun de gerilla-krigande Xhosa. Jag skulle vilja säga att i krig är sanningen ofta det första offret och med god utbildning går det alltid att motivera och ursäkta sina handlingar.

Inga kommentarer: