Besök hos en Sangoma

I söndags ville Norman åka till en Sangoma för en av hans söner var sjuk. På vårt praktiska svenska sätt föreslog vi en läkare istället men han var envis. Vi beslöt att följa med och det var Norman, hans båda barn och hustru samt Floras dotter med barn, det som föddes här i huset. Jag sa till Norman att när de var färdiga ville jag gärna träffa Sangoman om han ville. Norman och hans barn och hustru gick in till Sangomans hus som var mycket litet cirka 5 kvadrat. När de kom ut sa Norman att han gärna ville träffa mig så jag gick in och satte mig på golvet. Norman var med för att översätta till engelska. Sangoman satt på golvet och gungade fram och tillbaka och hade ett antal benbitsar från ett djur framför sig och en svans från en Wildebeest som han kastade upp och ned på axeln. Han var ganska ung vilket förvånade mig liksam att jag fick lite hjärtklappning när jag satt där. Att bli Sangoma tar ju tid så därför tyckte jag han såg ung ut - cirka 35 år. Efter inledande artighetsfraser frågade jag vem jag var: Han kastade benen och slängde svansen över axeln och svarade: Du är generös och jobbar med hjälparbete. Du säljer eller har sålt nåt som inte är saker utan något annat, tyst en stund och han gungar fram och tillbaka - sen kommer det - kanske ord. Du tycker om det. Vill du skriva - Ja , kanske ska jag skriva en bok. Han kastar benen igen och säger - Gör det - Du kan sälja ord. Efter det pratade vi lite om personliga saker och jag kom faktiskt ut därifrån ganska upplivad. Han gav mig örter som jag skulle blanda in i min hudkräm och smörja in mig med. Det har jag gjort och fjällar inte längre på armarna. En spännande upplevelse att träffa en äkta Sangoma. Alla var nöjda och när vi körde hem igen satt jag och tänkte på det som inte går att förklara rationellt. Logik kan ta mig från A till B men Känsla o fantasi kan ta mig hur långt som helst tänkte jag lite kaxigt. Det är inte populärt att fotografera hos en Sangoma så jag visar istället en bild på mina favoritdjur elefanterna.