Mulet och kulet!

Det är mulet och blåsigt och det känns lite höstlikt. Idag jobbar Kjell tillsammans med killarna nere vid dammen och tar bort träd och sly. De tycker att det är kul när han är med i det praktiska arbetet och inte sitter vid datorn med ekonomi och löner. Han tycker själv det är stimulerande att jobba med kroppkakan o få ta i riktigt ordentligt. Bilden visar en av de höga "koppies" som finns på ranchen.Vi har ju två katter här som kan vara rätt jobbiga, dom älskar att bita en i tårna och när vi går ut med Gurli på kvällen så följer dom med ungefär som två hundar, vilket är ganska charmigt. Den svart/vita kallar vi för "a pain in the ass" hon som försvann några dar och vi trodde hon var borta för gott. Nu har vi döpt den grå till "a waste of space". Trots de icke så smickrande namnen, är de rätt roliga och vi gillar dom faktiskt ganska mycket fast tåbitandet är ganska irriterande. Nu lämnar jag kattlivet och styr in på det brittiska styret efter boerkriget. Britter o boer var nödsakade att samarbeta. De "icke vita" tog man knappt nån notis om annat än som arbetskraftsreserv - trots att de utgjorde 80% av den sammanlagda befolkningen. Fredsfördraget innehöll ingenting som beviljade de svarta eller färgade politiska rättigheter. Ändå hade britterna under kriget propagerat för att de svarta skulle befrias från "boernas slaveri" och de tusentals svarta som slagits på britternas sida kände sig grymt svikna. Den sydafrikanska unionen bildades den 31 maj 1910.
Kapstaden blev lagstiftande huvudstad, Pretoria regeringshuvudstad. De officiella språken var engelska och holländska. Afrikaans blev inte officiellt språk förrän 1925. Det första valet hölls i september 1910. Det sydafrikanska nationalistpartiet - en skiftande koalition utav boergrupper under general Louis Botha och den framstående generalen Jan Smuts vann valet och Botha blev landets första premiärminister. Kort efter det att unionen hade bildats antogs en omfattande repressiv lagstiftning - svarta arbetare fick inte strejka, kvalificerade arbeten var enbart öppna för vita, svarta utestängdes från militärtjänst och man skärpte passlagarna, som inskränkte de svartas rörelsefrihet. Det var som om de vita sa: Some people are wise and some are otherwise.